Hanna hittade rätt med YH – fick förkunskaper genom BFU
Det krävdes några avhopp från högre utbildningar samt olika ströjobb innan Hanna Oksa landade rätt med hjälp av yrkeshögskolan. Redan under utbildningen till CNC-tekniker fick hon erbjudande om jobb.
– Jag hittade en bransch som jag inte alls hade koll på och från början hade jag inte ens behörighet till utbildningen, berättar hon.
”För mig som är över 30 och som har pluggat en del tidigare var det här nästan sista chansen att utbilda mig. Då var det bra med en kort utbildning på bara 1,5 år. Jag vågade ta steget och hoppa ut i det okända därför att jag hade tagit reda på vad yrket innebär och tyckte att det verkade passa min personlighet. Och det gör det verkligen,” säger CNC-tekniker Hanna Oksa.
För Hanna Oksa tog det lite tid att hitta rätt i yrkeslivet. Hon bor i Karlstad och gick naturbruksgymnasium med tanken att bli veterinär. Så blev det dock inte. Istället påbörjade Hanna några utbildningar på universitetet, men utan att slutföra dem. Hon ville förstås försörja sig och då blev det inom serviceyrken som butiksjobb.
– Där har man mycket kontakt med människor och jag kände med tiden allt tydligare att det inte var för mig.
Hittade något annat
Hanna satte sig och letade runt ordentligt efter vad det fanns för andra typer av jobb. Det var då hon såg att en del företag i trakten sökte CNC-tekniker eller CNC-operatörer.
– Jag hade ingen aning om vad det var men kollade upp det. Då kände jag att det här är ju perfekt för mig: ett tekniskt yrke där man producerar saker, där man får ta mycket eget ansvar och jobbar med samma kollegor varje dag istället för att träffa en massa nya människor.
Gick behörighetsgivande förutbildning (BFU)
Hanna hittade en lämplig utbildning på yrkeshögskolan men insåg att det krävdes vissa förkunskaper som hon saknade. Förkunskaperna relaterade till industrijobb.
– Det stod att de erbjöd behörighetsgivande förutbildning som skulle ge allt jag behövde, specialanpassat till just den här utbildningen. Så jag sökte och det blev perfekt. Under några veckor läste jag in det som krävdes. Det var intensivt men inte för svårt.
Praktik hos företag
Sedan var det dags för den riktiga utbildningen att börja och där ingick det mycket praktik, som det brukar göra inom yrkeshögskolan. Praktiken kallas lärande i arbete och förkortas LIA. Hanna googlade tänkbara verkstadsföretag att göra LIA hos och skickade ut förfrågningar. Hon fick napp hos Löfman & CO Verkstad AB i Grums utanför Karlstad.
– De bjöd in mig och jag tackade ja direkt. När vi träffades var jag öppen med att jag inte kan någonting. Jag tänkte att det är lika bra att säga som det är, för det kommer ju att komma fram. Men jag visade att jag var taggad på att lära mig.
”Nu har jag hittat något som verkligen är intressant för mig. Så undersök vad det finns för jobb därute som skulle passa jättebra för just dig – du kanske inte ens vet att det finns. Har du inte förkunskaper kan du ta reda på om det finns en behörighetsgivande förutbildning,” säger Hanna Oksa.
Kom in i arbetet
– Inför LIA:n kändes det jobbigt att veta att jag skulle vara så okunnig och att de skulle behöva hjälpa mig så mycket. Från allra första början observerade jag mest, för jag hade inte kunskap nog att veta vad jag skulle fråga. Men LIA-perioden var lång och alla var väldigt hjälpsamma och trevliga. Så det gick bra ändå. Jag kom in i rutiner och till slut behövde jag inte ens fråga vad jag skulle göra. Jag blev lugnare inombords ju längre tiden gick.
Anställning redan före examen
Mot slutet av LIA-perioden kom kvittot på hur väl Hanna hade hittat in i arbetet.
– Då frågade de om jag ville börja jobba extra hos dem medan jag pluggade klart. Jag blev jättestolt över mig själv.
När examen är avklarad under våren är tanken att Hanna ska gå över till en fast anställning.
– Det trodde jag inte när jag började. Allt löste sig jättemycket bättre än jag trodde.
